Sunday, October 7, 2007

Släpp skiten, det e kört!

haha, ja ingen fara me mig, men jag läste precis en artikel om att nån töffe hade sprungit ut från nån butik i sthlm under lördagsshoppingen mitt på blanka dan, och så hade nån vanlig svenne kommit på cykel när han ser nån komma springa med famnen full av nya jackor, med en liten tjej springandes efter, då cyklade han ikapp tjuven och skrek "Släpp skiten, de e kört" fast sen sprutade nån pepparsprej i fejset på honom, så då va de ju inte så roligt längre, men dom fick fast en av tjuvarna i alla fall. Här e tre grabbar som ska hoppa på styltor genom stan, det va nån
reklam för nåra klockor tror jag, och vi ställde upp o målade.


Ja det verkade va mycke som hänt hemma i sverige, nån 16 åring hade dom väl hoppat o sparkat i huvet så han ligger inne på sjukan och det lät riktigt allvarligt. Sen läste jag om vilda västern bonnen som hade dragit fram gamla hagelbrakaren när moppegänget kom och skulle spela allan, nu är det ju alltid en tragedi när sånt händer och att en 15 åring kolade vippen, men jag tycker ändå att barn är ju barn, och därför ska dom behandlas lite snällare, men om dom mopsar sig och ska spela tuffa, och play in the big boys league, ja lite kan jag väl känna att den som sig i leken ger får leken tåla, men som polisen sa, "sen gick det av okänd anledning rent överstyr", jag tycker kommer scouterna och säljar polkagrisar eller julkalendrar tar jag emot dom med öppna armar, men kommer nåra skitungar på låtsasmotorcyklar, och upprepade gånger förpestar min vardag, och man anmäler till polis men ingenting händer, då hade min själ jag också satt ett skott efter dom. Mr Martin i förgrunden, och Yang Min Shan
(shan betyder berg) i bakgrunden.


Ja nog om de, vi har ju haft tyfon här i taiwan, och jag tog tillfället i akt att se på lite dokumentärer jag hade på datorn, en handlade bla. om bosnien och utlandsstyrkan och det första året där i bosnien va de ju fullt krig, och det var bara några få rapporter som nådde hem till sthlm, och när en av de här händelserna om nån artilleribeskjutning av ett svenskt förband kom i tidningen ringde nån ansvarig politiker och frågade vad i helvete som försigick, och undrade om de blivit beskjutna. Javisst svarade officeraren nere i bosnien, men det blir vi ju varje dag, det är inget ovanligt med det, "jamen det låter ju jättefarligt" sa politikern, ja visst fan e de farligt, det är ju därför vi är här. Likadant kan jag känna när jag läste dagens tidning och dom tog upp nånting om den senaste tyfonen vi hade här i taiwan, det beskrevs som om hela helvetet brutit lös, och folk dog som flugor o allt möjligt, och de skrev om att flygplatsen, skolor, arbetsplatser, osv osv va stängda, jamen ojojojoj, vilken nyhet! Det är ju alltid såhär, särskilt på sensommaren, det är inget ovanligt alls, det är ju ungefär som att man i taiwan skulle skriva att nu jävlar e de november i sverige och 10cm snö har kommit, nu kommer nog hela landet att gå under. Vindstyrkan (i byarna) var upp emot 130km/h, och strax utanför taipei 160km/h, och i Yi Lan, som ligger ca 40min med bil från taipei där var vindbyarna upp till 200km/h, och det är ju klart att de e inge skoj att va ute o ranta runt i ringen da. Men vi har ju vårt SMHI här också, och dom har alltid koll på sånt här flera dagar i förväg, så seven eleven bunkrar upp me en massa extra snabbnudlar o sånt, och sen går man dit och köper på sig lite extra, hyr nån dvd-film, och de flesta affärerna med stora fönster, tejpar fönsterna, ja ungefär som ett stort kryss, där de tejpar mitt över rutan för att förstärka lite. Sen sitter man bara inne och väntar, visst kan jag väl hålla med om att det ligger en del bråte lite varstans just nu, men imorrn kommer dom och städar upp allt och eftersom taiwan alltid har massa tyfoner är de flesta byggnaderna och sånt anpassat för det här, det storsta problemet är när det regnar för mycke, ja då snackar vi om ca 600-1000mm per dag, och ihållande regn i åtminstone 24 timmar, då börjar problemen. Men annars e de ingen fara. annars då? i landet där man får servetter när man tankar bilen, och klistermärken när man handlar hos seven eleven, och husytan mäts i Ping (den jättepraktiska enheten Ping som är 36 kvadrat-fot). jo man lever väl jobbet e ok, rullar på bra just nu vädret e fint (kanske inte idag, men i allmänhet) osså kommer jag ju hem till jul! det ska bli skoj jag lägger upp nåra bilder, för har jag inga bilder blir inte mamma glad. PeiTing fyllde 20år och det firade vi på kontoret, och eftersom alla
mobbade mig för mitt långa hår, så viftade jag runt lite extra
och då blev resultatet sådär, ja jäklar va snygg man är.

Tuesday, August 21, 2007

Taiwanesisk Kvalitet

nja inget nytt som hänt här i Taiwan direkt, fast China Airlines (som är Taiwanesiskt, ja ni vet det va ju Chiang Kai Chek som kom till Taiwan, och så fick han för sig att Taiwan va Kina, och därför heter de flesta bolagen startade för mer än sådär 15 år sedan, heter nånting med "China". Hur som helst har dom ju krashat så många gånger så man har ju helt tappat räkningen, jag är ganska säker på dom krashade riktigt rejält 2002, 1999, 1998 and 1994, och mer än 1000 pers har dött de senaste 15 åren i flygkrasher med dom.
Taiwan har förresten två Internationella Flygbolag, China Airlines (Statens bolag), och sen har de Gröna Partiet startat Evergreen, som är ett riktigt stort bolag med massor med olika divisoner, särskilt gällande container frakt, men också bolaget EVA Air, som är kända för att vara relativt flygsäkert bolag, med väldigt vänliga flygvärdinnor, och trevligt bemötande både vid incheckning och inflight service.
Men som sagt, crashlandarna på China Airlines hade ju problem igen, nu brann deras Boeing upp på Okinawa i Japan, alla klarade sig tydligen, men det va en jäkla tur de.



Sen hörde jag att dom hade nån Vapen-Amnesti-lag, i Orlando, Florida, där det är tänkt att gangsters ska lämmna in sina puffror och så skulle man få antingen 50USD eller ett par Reebok Skor, lite intressant med samarbetet med Reebok, men hur som helst kom det ju in några vapen och så, och det tyckte myndigheterna var bra, det är ju som bekant "No Questions Asked", alltså dom ställer inga frågor hur dom fått tag på vapnet, eller vad det använts för, eller nåt sånt, utan det är fritt att lämna in vad man vill så får man välja ett par dojjor eller 50$.
Fast nu va de en kille som kom in med någon form av luftvärnsrobot, eller ja i alla fall någon form av Raketgevär för att skjuta ner flygplan och helikoptrar.

Han sa att han hade hittat mojängen när han städat ut ett skjul och hade förgävas kört till ett par olika återvinningsstationer, men dom hade inte velat ha grejjen.

Ha de fint där hemma, jag slänger upp en bild på mig själv me på slutet, så har ni lite att glo på.

Förresten, ta o kolla in Gagarin till vänster! Ja han kanske inte heter så, men han skulle ju lika gärna plockat potatis hemma i Holmby hos Olof, istället för att vara fotomodell, för tro det eller ej, den här grabben e fotomodell i Taiwan.


(De va nåt kalas/event/party/modeshow för tidningen Vision Man)

Puss

Sunday, August 12, 2007

Indonesien

På väg till Indonesien - Transfer i Hong Kong

I Indonesien gillar man verkligen att äta, och man får väl ta seden dit man kommer.

Den Indonesiska maten är bra som fan, massa olika sorter och smakriktningar.

Den här restaurangen funkar som så att allt kommer in på bordet, börjar man sedan äta från en tallkrik hamnar den på notan, om man inte rör nån tallrik, slipper man betala.

Ursäkta för den lite dåliga vinkeln, men min dator ville inte snurra bilden, hur som helst. Ser ni de två vita strecken? Som är målade med krita?
Såhär funkar det, om din väska väger mer än 25kg, då kritar baggage grabbarna den. Varför undrar ni såklart?
Jo eftersom alla är korrupta i Indonesien, och detta innefattar såklart både Tull och Polis, så när man ska ut från flygplatsen måste alla kritade väskor Röntgas, (detta är ju något gemene man inte känner till) ja det här handlar ju inte om någon form av säkerhetsåtgärd eller liknande, utan jag visade bara passet (med 50,000 Indonesiska rupier instoppade, vilket är Normaltaxan för två väskor) sedan va det bara tack o hej och ingen öppnade ens min väska.

Till vänster ser ni Jenty, hon är vår Indonesiska agent, men samarbetar med en Korean, och som vanligt med koreaner så vill dom ju inte acceptera nya kulturer, så trots att han bott tre år i Jakarta, käkar han bara koreansk mat, här är vi på Koreansk BBQ.

Den Indonesiska maten är extremt kryddstark, här visar starke alfred att han kan ta en tugga i en chilli.
Tibetansk Eld-Massage

Här brinner det på rätt bra, e man riktigt fet tar kanske hela fläsket fyr.

Utanför Bali-style Restaurant

Jag o Allianto, Jentys man.

Det mesta ska ätas me nävarna, och kladdig o jävlig blir man.
Här är det svartpeppar kryddad Krabba.

Osså spelade jag lite instrument.

Vi får ju inte glömma terrorattacker och muslimer och sånt skit, man kollas lite varstans, men det känns bara bra, man vill ju gärna inte dela rum med bin ladens bomb, tack för de.

Två timmars bilresa från Jakarta ligger Bandung, uppe på berget (barjed på skånska), är det lite kallare, och här ska det plockas jordgubbar.

Av någon anledning växer det snabbare om de står i såna här säckar, om någon vet varför, förklara gärna för mig.

Er svenska ris/jordgubbs boone.

Friterade jordgubbar, ja allt är tydligen möjligt.

Me huan på

Jättepraktiskt och inte minst bekvämt att sitta på det här golvet när man är 188 dahlgren med långa tentakler, och benig röv, men man tar seden dit man kommer.

En annan grabb som osså fått på sig huan.

Tvätta nävarna

Monday, July 23, 2007

Apakaba?

Kabakabai!

Hur e laget? Jo de e fint, (pa malay).

Vi hade exhibition dar borta, och jag kom tillbaks till taipei i lordags.
Inga nyheter direkt vad jag vet, dom ar som dom ar, med sitt halal o karringar me slojor. Men egentligen ar det val ganska ok, vi slangde ju karringar i sjoar och brande dom pa bal for inte sa langesedan, vi far val forsoka vara lite accepterande.

Jag vet inte nar jag horde av mig senast, men i juni hade jag 5dagars semester i allas varat favoritland thailand, eftersom jag bara fick fem dagars semester va de inte mycke annat att valja pa. Nasta gang blir det nog fillipinerna, men semester ar ju lika vanligt i taiwan som en neger pa sydpolen, sa vi far val se nar det blir.

Mams o paps bryr ju sig inte sa mycke om vad jag skriver, utan tycker mest det ar "en trevlig blogg" om man lagger upp nan bild man ser snygg ut pa, sa jag ska gora mitt basta. Men halsan ar bra och inge doktor o sadar, inge vs for den delen heller pappa (ja jag vet ju att du ar lite orolig ibland). Inga diarreer eller ytterligare viktminskningar, allergier eller nat annat trist, allt e bra me mig.



Nu ar det ju forresten sommar som vi alla markt, och da blir det olidligt varmt i taipei, eftersom taipei ligger nere i en gryta omringat av berg, blaser har valdigt lite, och den varma luften blir liksom stillastaende, och av all aircon och luftfuktighet blir det en hemskt jobbig miljo, inte overdrivet varmt, bara omrking 35, och det ar samma i stort sett hela taiwan, men med ingen vind och hog luftfuktighet blir det jobbigt att ga me skjorta o langbyxor.
Forresten sa hade ju nagon fatt for sig att det blaser mycke i taipei, detta kan nog forklaras med att flygplatsen ibland raknas till Taipei, och att vaderstationen dar rapporterar till taipei. Men eftersom taipei ligger nere omringat av bergen, medan flygplatsen ligger upp pa bergstoppen, ar det ju skillnad i bade temperatur, men framst i vindstyrka.

Om det ar nat som hander hemma far ni garna informera mig om det, ja med ert liv o sa, det mesta annat har jag koll pa. Jag tjuvladdar ner alla dokument inifran/utifran och Kaliber, P3 Dokumentar, och alla sommarprogamen de sista fran SR:s hemsida helt lagligt, men dokument utifran ar ju producerat av BBC, och da far man inte ladda ner, men dokument inifran ar svenska produktioner och kan laddas ner fran svt.se, fiffigt o bra. Resten kan fixas med piratebay..

Ikvall ska jag kolla pa Gokboet, eller One flew over the cuckoos nest. jattebra film! Den kan jag rekomendera, till dig pappa som inte tycker sana har klassiska filmer ar nat att ha, kan jag rekomendera "Helga - analdrottningen fran Hamburg" som val mer stammer overens med vad du tycker ar fint att titta pa.
Ja lite skoj.. lite allvar, ni vet hur jag ar..

Tuesday, June 19, 2007

Hej!

Då var det dags igen, och denna gången kommer jag att länka en del till olika tidningar, och det får ni tycka vad ni vill om, men jag vill gärna att ni i alla fall skummar igenom artiklarna, för jag tycker att det är ganska bra läsning.

Vi kan börja med vårt favoritland - Kina, och nu vill jag bara påpeka att jag inte försöker sätta käppar i hjulet för en fattig nation med snälla människor som inte vill annat än kämpa sig upp ur slumen, för trots hemskheterna i Indien, mobbar jag inte dom, och dessutom så ökade lönerna i genomsnitt med 10% i Kina förra året, lägg därtill en helt löjlig lagstiftning som gör det omöjligt för att göra affärer utan att muta folk, så har så gott som alla fabriker som satsar på låglöneproduktion flyttat eller håller på att flytta till Vietnam, så Kina går det ingen nöd på. Inte jämfört med andra länder i regionen.

Ni hörde kanske att Sydamerika hade en skandal med, och då pratar vi inte om dålig kvalitet på produkterna, utan gift! ja, ni läste rätt, gift i tandkrämen, och så bara en kort tid därefter fick man testat hundmat i USA och då kunde hundarna tydligen dö av massa konstiga kemiska substanser som av nån anledning fanns i den här lågprishundmaten som såklart också var producerad i Kina. USA blev såklart inte så glada och började kanske inte skramla med vapnen, men i alla fall uttrycka vissa tvivel om kinesiska grejjer var sådär jäkla bra. Genast kontrade kineserna med att beslagta hur mycke pistagenötter som helst i tullen, och väntar man bara tillräckligt länge så jovisst fanns där nån mask, och mögel osv osv.
Förklaringen till varför produkter stoppats vid tullen var inte alls diplomatiska utan "didnt meet the high quality standards of which chinese products have" eller nåt i den stilen.

http://www.e24.se/dynamiskt/konsumentvaror/did_15845362.asp

Jag kan bara berätta hur verkligheten ser ut när det gäller make up och skin care, eftersom vi ändå gnider på de här krämerna på våraste käraste ägodelar vill man ju helst inte ta några chanser, och med kvicksilverskanderna där huden dog(!) och de där, så vill i stort sett ingen befatta sig med kinesiska produkter, gärna korea, japan, taiwan, eller t.om thailand, bara det inte är från Kina.
Jag vill bara upplysa er om hur det är här borta, man får lätt intrycket av att kinas framgång är något att glädja sig åt eftersom det går så bra. För mig är det samma som att heja på tyskarna under 1930 och 40-talet, ett fritt val, men också nåt som enligt mig förtjänas av att brinna i all evighet i helvetet i all evighet, och en sak har jag lärt mig här borta, pengar, rikedom, standard, utbildning, osv kan skifta, ändras, utvecklas, men folk förändrar sig aldrig, dom är alltid samma, och vad vi alla drar för slutsats av kineserna..
upp till er..

Nu hade det tydligen hänt igen med gift i maten osv, det kan ni läsa om här:
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_15924622.asp

Annars hörde jag att scientologerna var på frammarch, med Tom Cruise och John Travolta i spetsen, och för att mams o paps nu inte ska tro att jag bytt från heroin till scientologi och startat en sekt, vilken annars verkar ganska rimligt.
Så vi tar grunderna först, det handlar såklart om jaget, själen, universum, ja kosmos o vi har ju alla hört det där förut, dessutom har dom en lustig skala från -40 till +40, plus ska tydligen vara bra och minus ska tydligen va inge vidare. Saker som sätter dig på minus är exempelvis känslor som sorg, eller medlidande, folk med sexuella perversioner får 1.1 på den här skalan, till detta bör tilläggas att han som uppfann det här skriver i sin bok "i ett tänkande samhälle skulle ingen person under 2,0 på skalan ha några rättigheter". Nej visst har han rätt i det, precis den sortens samhälle utan medlidande, tom cruise som president, och människor utan rättigheter, låter fint tycker jag, näe hellre hade jag röstat på robert broberg, han ville ha kärleken som statsminister, det tycker jag låter fint.

Hörde förresten att det finns en Homeopatisk klinik i staffanstorp, intressant! Snart sätter dom väl upp en totempåle i statsparken så vi alla kan dansa regndansen också.
För er som kanske inte har stenkoll på homepatin så är det riktigt fräsiga grejjer det där, namnet är tydligen nåt me grekiska och betyder ungefär lika botar lika, och det betyder att om du nu blir sjuk av nånting när du är frisk, blir du frisk av det om du är sjuk. Smart va! Borde lätt få nobelpriset för det där, ja fast så är det ju så att man egentligen inte blir sjuk av fysiska grejjer, utan det är så att man blir sjuk av psykiska saker, och det är symptomen som visar som är det viktiga (nåt sånt tror jag). Det betyder då också att bakterier och virus inte är det som orsakar sjukdomen utan att det är bara en följdreaktion av nedstämdhet eller nåt annat som orsakar någon sjukdom.
Hur botar man då? Jo först tar men det här ämnet, och sen späder man ut det, och desto mindre man har, desto starkare blir det. Ofta späder man ut så mycke att inte ens en enda ursprungsmolekyl finns kvar av den ursprungliga substansen, det innebär att om man tittar på "medicinen" är det idag helt omöjligt att bevisa, eller se någon vetenskaplig skillnad mellan vanligt vatten och sån där medicin.
Ja tro nu inte att det här är folk som tror att utomjordingar kommer och ska kolonisera oss (fast det tro scientologerna) utan det här är helt vanliga människor, som lurar stackars godtrogna stollar ute i staffanstorp.

Annars e väl allt bra, fy fasen va full o go man va i helgen, ja inte "Azzerum" (dom som vet dom vet), men det blir lite roligare än vanligt, det va fina kalaset med miljonärerna o dom som ser ut som dom bitit i en citron i fredags, Moet Chandon hade nån promotion och det va bara dricka så mycke champagne man kunde, och visst kunde jag de! Efter det drog vi vidare till room 18, och där va väl skoj, om möjligt ännu mer folk som tycker att hela universum kretsar kring dom, men så är det ju. Efter en anings jobbig lördageftermiddag, och diverse löften om att aldrig dricka mer i hela mitt liv, fick jag några timmar att ladda batterierna, och sen va det grillkväll hos en kompis, med 100kr för en 1L Absolut Vodka, ja jag behöver väl inte säga mer, sen va de bara dansa dans o sådär, ganska skoj.

Allt rullar på som vanligt, jag slänger upp litta bilder en annan gång, jag är litta trött o vill nanna nu.
Vi hörs

(allt e bra me mig)

Friday, June 8, 2007

Äntligen Fredag


Ja då va de fredag och tid för att dansa dans och sådär, fast nu har jag inte ledigt den här helgen utan jag ska lära mig om nagelförlängningarna och sånt, vi får se hur det går, om jag fattar poängen kanske jag testar på nån kompis och då kanske jag t.om lägger upp nån bild på resultatet.
Vi får se.
Annars har det varit rätt bra fart på jobbet men allting rullar på bra, det är lönesamtal denna månaden för mig och det har man bara om nåt har hänt, och jag kollade redan om jag klantat till det och det hade jag tydligen inte (inte mer än vanligt i alla fall) så det blir kanske att fira med horor ikväll!!

nja det där sista drog jag ju mest till med för att chocka er lite, eller nej förresten, jag ska fira med heroin. För det visste ni väl? Att jag är heroinmissbrukare, ja mest förvånad av alla är ju jag själv. Men ni vet när jag kom hem till pappa dahlgren och mamma, så var dom ju fullständigt övertygade om att heroinmissbruk i allmänhet är ett stort hälsoproblem i taiwan, det hade dom läst på internet, och ja då förstår man ju
, allt som skrivs på internet är ju sant!
Inte nog med att heroimissbruk tydligen är ett stort hälsoproblem i taiwan, så är jag också heroinmissbrukare, ja det stod visserligen inte på internet, men lägger man ihop ett o ett så är det ju klart, självklart är jag heroinmissbrukare, vad skulle jag annars vara om inte det?
Ja ni kanske känner, "nämen, vad e det han säger?", "har han blivit galen?", "va snackar han nu för gojja?", men så sant som jag står här har väl aldrig far o mor haft fel förut.

Ja jag vill bara betona än en gång, oavsett vad ni tror jag försöker ljuga ihop, att den här historien är helt sann! Om jag är heroinmissbrukare kan ni få ha er egen åsikt om, ni kan ju använda er sunda förnuft, det gjorde ju mammsen o pappsen.

Annars då? Jo en av mina bättre vänner blev rånad i Kina, detta fantastiska land. Hon va på väg från Kina till Macao och då måste man passera nån gränskontroll och tull, där vid tullen blev hon utlurad av nån som såg ut att jobba för tullen, och hotad till livet att ta ut pengar på sitt Visa kort, och eftersom hon har fabrik i kina och ibland måste ta ut stora summor pengar har hon ett väldigt fint kreditkort som man kan ta ut en massa pengar på, så 300,000NT$ kostade det henne att behålla livet, men det tyckte hon faktiskt att det var värt, men roligt är det ju inte.

Jag kom förresten precis hem från Malaysia, bara en kortvisit där för att leverera lite produkter och träffa två kunder, men det är inte så noga, det som är lite roligt är att chefen köpte en väska i Kina, ja ni vet en såndär dramaten väska (heter det så?), ni vet med uppfällbart handtag och hjul. Och visst fattade väl vi också att
kvaliteten inte var så jättebra på den här "Samsonite", visst förstod vi att det var en billig kopia, men man trodde ju att det höll sig inom rimliga gränser. Men vilket fullkomligt jävla skit! Sämsta väskan i hela världen, fy faaaan vicket mög! Använde den 2ggr! Jag upprepar 2ggr! Det blir ca 2h användningstid, när jag då skylle byta flyg i Hong Kong och ja det va en jäkla stress och jag va redan sen till det anslutande flyget pga en försening, så märker jag att jag inte kan fälla in handtaget, jag provar olika vetenskapliga metoder (eftersom en jobbarkompis hade en liknande väska, fast av vettig kvalitet, köpt i Japan) som pajade lite, så fixade jag den. Hur som helt, väskan va kass, och sönder, och handtaget gick inte att fälla in, då kan ni tänka er hur er favoritmartin reagerade på den här helt nya väskan. Nåt i stil med förbannades helvetes jävla väskejävel o ni jävla kineser som säljer er skit kan bara dra åt... ja ni förstår ungefär, men in i flygplanet ska jag ju, så jag tog och tänkte lite till på dom där kineserna som jag så in i märgen hatar och bröt av dom jävla handtagsjävlarna till väskejävelen. Ja sen fick jag ju bära väskan som utan problem vägde 17-20kg, (fullproppad med tunga produkter för att slippa övervikt).

Men det va ganska skönt att höra ljuded av krossad plast och metall som gick sönder.

Nu är det dags för afternoon tea, det blir plommonkaka och jasminte.

Idag regnar det nåt hemskt, fast nån stans lyser väl solen, kanske hos er?
Pussipuss

Wednesday, May 30, 2007

Avskeda en anställd och lite sådär

hej ja absolut inget viktigt att säga denna gången, så stimma inte upp er i onödan. Idag sitter jag hemma o jobbar, mår inte riktigt bra, stack hem efter lunch, har lite magknip. Ja jag gick till kontoret i morse men jag visste ju vad som skulle hända, såhär ligger det till.

Alla bilderna är från shanghai, förutom den sista.

Igår på eftermiddagen, ja nästan på kvällen, ringde vår tjej som har hand om ekonomin på kontoret. När folk från kontoret ringer till mig är det nästan alltid nåt problem som måste fixas eftersom jag har hand om sånt. Jag märkte hon lät lite spänd på rösten så nåt hade ju hänt, jo då började hon förklara att en kund hade ringt och ville beställa ytterligare några små set, det heter väl set även i sverige? eller produktpaket? ja ni förstår i alla fall, inget speciellt, men eftersom hon vår tjej kommer ihåg att dom beställde nån liten order för bara en sådär 10 dagar sedan eller två veckor sedan men inte betalade direkt (det är ju bara jobbigt att skriva ut check och sånt på såna småsummor, och det är en kund vi har haft sedan länge så vi litar på varandra) jo då påminde ju vår tjej henne om att dom inte hade betalat den förra ordern och kunde kanske slå ihop den gamla och den nya. Fast då kunden förvånad, "jo men, den betalade ju jag förra veckan när Fröken H (vi kan kalla henne så, från vårt företag) sålde 10 Set med produkter till oss. Vår ekonomi tjej förstod snabbt att nåt inte stod rätt till och spelade lite dum och vilsen och sådär, och fick kunden att faxa över en kopia av checken dom hade ställt ut, och man ser tydligt underskriften från fröken H (vår anställde alltså). Nu kan det ju tilläggas att fröken H är både väldigt slarvig och glömsk och eftersom den ställdes ut förra onsdagen och vi sedan hade exhibition (utställning), precis dagen efter är det ju lätt hänt att man stoppar ner checken i sin mapp eller väska eller nåt annat och sedan glömmer den, visst är det under all kritik att man slarvar med företagets pengar, men det är väl ändå, ja.. ni kan väl tycka vad ni vill om det. Men nu är det ju så med checkar att har man väl löst ut checken kan man inte om man sedan känner för det, sätta in pengar och på så sätt återställa checken, är den utlöst är den förbrukad, och det går aldrig att dölja eller trixa tillbaks på nåt sätt, alltså är det lätt för oss att kontrollera om checken är utlöst. Dessutom som ni förstår, om hon fick betalning borde hon ju levererat produkterna också. Jo det hade hon, det kunde vår kund intyga, dom hade 10 set + ett fåtal andra produkter. För det första stämmer inte priset på checken (som jag kontrollerade) priser är lägre än vad vi alltid använder, och oavsett vilken rabatt dom har, stämmer inte priset, utan nåt är fuffens såg jag. Men eftersom taiwan är lite mesigt och vår ekonomi-tjej inte visste vad hon skulle göra, så frågade hon mig, och efter jag hade undersökt saken kan man inte komma till någon annan slutsats än att en av våra anställda har levererat produkter, erhållit betalning i form av en check, undertecknat checken, och igår måndags kväll visste vi inte var pengarna för tillfället fanns. Eftersom vi i vårt förråd har det mesta en kvinna kan tänka sig gällande krämer, nagellack, etc etc, är det ju frestande att plocka på sig lite grejjer. Men eftersom varje produkt som tas ut från förrådet måste skrivas ut (eller vad säger man?) utav minst en av två tjejer som har rättighet att hämta ut matriel, (dessa tjejer har ingen rätt att sälja eller skriva på checkar för att försvåra för grejjer att slinka ut och säljas). Men eftersom jag var på plats en timme före alla andra i morse och kontrollräknade i förrådet stämde det mycket väl med att 10st set saknades, egentligen saknades det mer än 10 set, men det har vi inga bevis för vem som kan ha tagit. Men det är inga stora pengar vi snackar om, det kan va misstag eller felräkning, det var inga set vi pratar om utan smågrejjer som lika gärna kan kvitta, det är som att räkna spik på en byggarbetsplats eller synålar hos en sömmerska. Hur som helst när klockan var nio kom de två tjejerna som har rätt att skriva ut produkterna och då blev dom genast inplockade på chefens kontor (som jag redan avtalat om att få låna den här morgonen), då kollade jag med dom om dom skrivit ut några produkter till fröken H, men det hade dom inte. De visade upp sina papper, och nej det hade dom inte, sen var det dags för mig att ta ett snack till med ekonomitjejen för att kolla en gång för alla om allt hon sagt fortfarande var korrekt? Vi dubbelkollade namnteckningen, jodå, allt var som vi misstänkt. Ja det va bara att kalla in fröken H, jag visade henne kopian av checken och frågade om det var hennes namnteckning. Jo det var det.. (sa hon) Ok vänta då 1 min, så kallade jag in chefen och ekonomitjejen, och så frågade jag om hon hade någon förklaring. Ja vad menar du? (sa hon) Lyssna nu på mig, jag hoppas du inser allvaret i den här situationen... ja och så förklarade jag att hon hade 5 minuter på sig att förklara sig. efter diverse bortförklaring och ljug om att tjejerna tydligen skrivit under, men efter att ha kallat in de här två tjejerna och hon sedan ändrat sig att näe kanske dom inte skrivit under, osv osv, allt möjligt och fan o hans mormor... var de fem minuterna över, och fortfarande hade vi inte fått någon förklaring, så jag fick berätta att jag inte kan ta ett annat beslut än att du blir avskedad med omedelbar verkan, och att du har 5 minuter på dig att rensa ditt skrivbord. Du kan behålla pengarna från checken, men har du ytterligare ekonomiska krav på oss kommer vi att polisanmäla händelsen, vi kommer att kräva tillbaks pengarna, skadestånd, och du kommer troligtvis att få fängelse 1-3 månader (taiwan har väldigt hårda straff för ekonomisk brotsslighet). Jag vet inte vilka nerver av stål ni har där hemma, men jag tycker INTE sånthär är skoj, jag hade magknip hela morgonen, men nu är skiten över i alla fall. Hur som helst, chefen kom förresten ganska nyligen hem från Indien, och där är det ju lattjo. Alla är lite glada, småfeta, och ganska skojjiga, och så gillar så gott som ALLA att dansa! Om man jämför med kina är det jo som natt o dag, i kina gillar männen att supa och sen talla på tjejerna, och sådär, berättade jag förresten om hur extremt vanligt det är med förfalskade sedlar? Ja jag misstänkte ju det när tjejen på kinesiska motsvarigheten till ICA kollade vår sedel i en halv minut! en 100kr sedel, en halv minut, vek o kände o klämde osv osv, men vi hade en jäkla tur o slapp problem, men t.ex en annan tjej som jag känner som har nåt SPA och sålde en massa krämer och fotsalt, hon blev blåst på 800kr i fejkade sedlar! Helt galet! 800kr! I kina! kan ni fatta? Det är ju hur mycke pengar som helst, fattar ni hur hög procenten måste vara på fejkade sedlar? Ja jag tycker bara det är jobbigt, men dom är ju övertygade om att de är guds utvalda folk, så vi får väl se. Indien då? Jo förutom kryddstark mat, ett jäkla roligt folk, och lite smutsigt och illaluktande Bombay, hade chefen tyckt det var lite jobbigt med tiggarna. Tydligen är det vanligt att gangsters kidnappar barn, och sticker ut deras ögon eller hugger av händer eller armar för att sedan skicka ut barnen att tigga, och tydligen kan dom tjäna rätt bra med pengar. Allt går såklart tillbaks till gangstern. Jag vet inte vad som är rätt eller fel med att ge pengar till sånt här, vi vet ju alla vart det går, men när det kommer ett barn i 7års åldern, med en avhuggen hand, och gulbeigevitt alldeles smutsigt knyte om stumpen där handen skulle suttit, och man ser att det är rött igenom eftersom det blöder, och hon är alldeles svart i ansiktet av all smuts o skit, och bara gråter och gråter, och man ser hur tårarna blir alldeles svarta och lämnar rena våta spår på kinderna av smutsen som försvinner av tårarna, och när hon knackar på din bilruta med stumpen utan hand, som är alldeles blodig. Och man tänker på lintottarna hemma som har sina barnvagnar och dagis och fruktkompott klockan 14:00, och så tittar man på henne, det svarta lite lockiga håret, de mörka ögonen, och ser hur förtvivlad hon är, oavsett vart pengarna går, har hon lika ont i sin arm, den blöder lika mycket för det, och hon måste sova ute, jag vill inte ladda upp bilden, det gör för ont.

Ni får en bild på mig istället, hoppas den räcker fint.

Men ni kan väl i alla fall tänka lite på henne, kanske det hjälper.. det kan i alla fall inte bli värre..

Idag är det onsdag, då är det ladies night, man kanske skulle ut o dansa lite?
Kjelle har ju sitt knep me "knärycket", jag måste också hitta nåt knep, tills dess kan ni väl kolla in kjelle.
Ni har videon här nedanför.

Sunday, May 20, 2007

Back in Taipei

Ja hejsan, jag vill bara uppdatera er lite på hur det var i Kina.

Vi samarbetar med ett företag i Shanghai som håller på med hairstyling, och dom bjöd såklart på gratis hårklippning, egentligen var det inte själva klippningen i sig som var så speciell, utan deras produkter för att färga håret. Det är nåt amerikanskt grejs, som tydligen är bra som fan; nu är det ju bara så att vi är i Asien, och i asien så har dom inte riktigt koll på oss västerlänningar, så när dom skulle färga mitt hår kan jag utan att överdriva påstå att jag såg ut som världens största påskyckling, det var det värsta, jäklar va fånig jag såg ut. Men efter att chefen sett mitt ansiktsuttryck dagen efter och själv bedömt det, fick jag en ny färgning av deras mästare, han som utbildar alla andra hårstylister inom färgning i Shanghai, och det blev ju som natt o dag, han räddade mig från att se ut som en byfåne i en månad (innan jag kunde klippa av skiten).
Hur som helst, jobbar jag ju me folk o sådär, så det är klart jag snackade med deras human resources department, ja vad säger vi i Sverige? Samma? Ja jag snackade med deras personal och rekryteringsansvarige, och det var ju intressant. Kina har stora problem med "service", det är på många håll ett helt okänt begrep
p, och som jag tidigare försökte förklara så har dom ju inte så mycke stil och är ganska äckliga de här kineserna. Så jag frågade lite försiktigt går det verkligen att träna vissa kineser inom vissa områden, jag menar är det inte svårt att förklara vad bra service är ifall de aldrig sett det, och liknande grejjer. Jo förklarade den här mannen, som va ganska rolig, men väldig rätt-fram i stilen. Det första steget är att man tvingar alla till att duscha på morgonen innan man kommer till jobbet, men eftersom många inte duschar mer än ett par gånger i veckan, är det inte alla som har dusch, utan går till såna allmäna bad eller duschus, så då har man en dusch som de anställda kan använda om de kommer till jobbet lite tidigare. Alltså steg ett är att man måste lukta ok, det innebär att man tvingar folk att borsta tänderna och duscha. Nästa steg förklarade han var att skicka sina anställda (som var ämnade för lite högre befattningar) till att bo en vecka i ett femstjärnigt hotell. Här fick de se att ett renstädat rum är just "rent", och att en ren toalett inte har bajs på ringen, eller ingen toasits alls eftersom man ställer sig upp på porslinstoaletten för bajsa, utan nej, rent är 100% rent, dessutom får de njuta av proffsig service, inge spott i lobbyn, renstrukna skjortor på de anställda, alla i samma uniform eller varianter av samma uniform beroende på grad eller avdelning inom hotellet, dessutom inte minst, ett leende! För är det nåt kineserna inte begriper, är det att le och vara artig, inte ens deras flygbolag försöker vara lite trevliga, otrevliga jävlar, och inte ett leende så lång ögat kan nå. Dessutom ville jag ha kaffe, först fick jag en kopp te, då bad jag om en kopp kaffe, så fick jag en kopp kaffe, men fan knappt halva koppen full, så då bad jag om mer kaffe, då häller hon i te (ja det gjorde hon!) och tittade på mig precis som att ja nu har jag väl gjort mitt? Jag tittade minst sagt förvånat tillbaks på henne och kunde inte begripa hur hon kan tro att jag ska acceptera att halva min kopp kaffe är te! Va e de liksom!? Jag förklarade att antingen tar hon med sig den koppen ut och slänger den, eller så ger hon mig en ny kopp med kaffe, bara kaffe, ok? Jo det va ju ok, fast det var ju med en sur min. Men det är alltid såhär! Jag menar i thailand kan man väl skoja lite om det här med "Same Same - but different". Det tycker t.om thailändarna själva är lite roligt att dom försöker sälja det mesta och låtsas om att det är ju ungefär samma, fast alla vet att det inte är samma, men i Kina är det samma! Te är samma som kaffe, och fis vid matbordet är väl inget att bry sig om, och att låta folk gå ut ur hissen före man tränger sig in med väskor och allt, det är väl ingen skillnad? Eller att hålla inne knappen för att låta dörren vara öppen när folk som är fullastade kommer, nja det är väl inte så noga? I kina struntar man i stort sett helt och hållet i detaljer, när jag köpte några grejjer för nagel, ja strunt samma, men det är ett pulver som man gör nagelförlängningar med, inget speciellt, kalla det cement om ni vill, men det finns såklart i olika färger, vitt, snövitt, äggvitt, naturlig, rosa, genomskinlig, lätt beige, osv osv. När man då ber om natural, kan man få en burk med rosa, och då står man där och försöker förklara att jo men jag ville ju ha den där andra, och då ser dom helt oförstående ut? Det är ju liksom samma? Och ingen förstår vad man menar! Det är precis som hon flygvärdinnan som tycker te o kaffe är samma, folk tycker man är "ajamen, va e de för petig typ" när det kan röra sig om så totalt helt fundamentala skillnader.

Sen gäller det ju att hålla sina medarbetare i örat också, det är ju såhär att vi alla har viss personlig matriel, t.ex kan ju vår tjej som Nail Teacher, hon har ju nagellack, filar, och klippverktyg och sånt som är inköpt och bekostat av
företaget men som ingen annan får använda än just henne, detta är ju pga annars skulle dyra grejjer lätt försvinna om ingen är personligt ansvarig för det, ja hur som helst, ni fattar grejjen. Men så har vi ju också vissa grejjer som alla både kan och får använda, ett exempel på detta är våra olika väskor som tillhör företaget men som alla använder, ena gången kan det vara vår Make Up Teacher som stoppar ner sina grejjer och åker till Taichung och sedan kommer tillbaks samma dag, men då måste hon packa ur väskan så att nästa person kan använda den, mycket enkelt, eller hur? Men det betyder ju viss frihet under ansvar, att man litar pa att vi alla vårdar vår matriel och lämnar tillbaks den i samma skick som vi tog den.
Jag kan också förtydliga för det där hemma som inte har det klart för sig, jag jobbar inte här för att vara Mr Popular, i min arbetsbeskrivning ingår också att ge dom en spark i röven när det behövs, (och det behövs mest hela tiden).


Förresten, det var ett tag sedan jag laddade upp videor, och för er där hemma är ju detta inga nyheter, men ni kanske har missat nåt av det. Jag kommer i fortsättningen att då och då ladda upp några klipp från teveprogramet 100 Höjdare, från kanal 5.
Denna gången är det om Ivan Trygg som Bor i sin Volvo Amazon året runt.
Tills nästa gång - pussipuss!



Thursday, May 17, 2007

Jobb i Kina

Shanghai
Ja då var man i Kina för första gången, och här upphör man aldrig att förvånas.
Har ar allt fejk, typ 80% av allt som kops ar fejk (skojar inte). Det finns fejk allt, fejk cigarreter, fejk nagellack, och fejk agg! Javisst, det ar inte riktiga agg, utan fejagg, som ar producerade i fabrik pa kemisk vag.

Man har kanske (om man inte varit i Kina) tron om ett ganska fattigt land, jordstampade golv, men med en jäkla fin sammanhållning, ja lite av broderskap och jämlikhet i kanske ett av världens fattigaste men med ett av världens snällaste och mest tåliga folk.

Ja den bilden är inte lite fel, utan HELT fel! Inte en siffra rätt, nu är visserligen inte Shanghai där jag för tillfället befinner mig bästa sättet att avgöra hur kineserna är, men jag har Taiwanesiska vänner som varit runt i stora delar av Kina och om vi räknar bort den Nordöstra provinsen, kan man sammanfatta att det här landet med världens högsta andel skitstövlar.

I allmänhet kan man väl säga att alla tänker bara på sig själv, ja och då menar jag inte som ni nu kanske tror ”jo dom sätter nog sig själva i första rummet” eller, ”jo men det kan man ju förstå att man tänker på sig själv först ibland”. Men som vanligt finns det ingen gräns på vansinnet här, det är inget ovanligt att en 5 filig motorväg saktas ner av att 5 långtradarchaffisar försöker köra om varandra i sådär 30km/h och nästa i 31km/h, och nästa i 32km/h, det leder till att medelhastigheten ibland på dessa 100-vägar i stort sett kan bli noll, då visar sig också den andra fina kinesiska egenskapen – det minst sagt häftiga humöret. När det här händer är det inget ovanligt att sådär 30-40 bilar lägger sig på tutan, och dom ger sig tamejfan inte. När det då rör sig om såna här omkörningar som utan problem kan ta kanske en till två minuter, kan ni ju tänka er hur stämningen är på vägarna när folk beter sig såhär.


Jag är inte den som vill gnälla, och tycker att folk som struntar i rödljus och lite sådär det kan man ju tåla, dessutom kör ju folk utan hjälm och bilbälte och sånt här i Asien, men det finns ändå nåt rimligt i det hela, även om det kanske inte är supersmart. Men i Kina är det nåt helt annorlunda, det finns liksom ingen vett och sans i huvet på dom. Dom tutar HELA tiden, och trots att det är rött ljus, och fotgängarna har grönt, så får man ju enligt lag i Kina svänga höger trots att det är rött, det leder ju till att folk som i frid och fröjd är på väg över gatan med grön gubbe, får hoppa undan när taxibilarna bara blåser på i full patte och bara tutar vansinnigt. Det som upprör mest är själviskheten, att man liksom inte tolererar det minsta att någon kommer i vägen för en, medan man själv utan problem kan stoppa alla trafik genom att försöka sig på en u-sväng mitt i rusningstrafik på en åttafilig väg.

Det som är positivt är att de prostituerade inte är jobba och aldrig ger sig med sina skamliga förslag, detta kompenseras tyvärr av att tiggarna är av aldrig skådat slag, dom ger sig inte, jag kan redan nu säga att det bara är en tidsfråga innan jag ger en utfattig och hungrig tiggare en smocka mitt i ansiktet, och jag är fullt medveten om att detta inte gör dennes situation bättre, men bara för att man har det lite risigt, kan man inte bete sig hur som helst, jag har aldrig i hela mitt liv varit med om något liknande, dom är så helt otroligt ohyfsade.


Som god tvåa på jobbighetslistan är inkastare/försäljare, att springa efter en 200m för att tjafsa om den där jävla Shanghai Noodle bla bla, när en inkastare inte gav sig och kunde hålla käften, och först sprang efter mig två kvarter, och sedan när jag fick ett viktigt samtal från Indien, och eftersom jag är i Kina och har såndär Roaming, och själv får betala för varje minut, och dessutom mottagningen från Mumbai till Shanghai var under all kritik, och så den där killen, den jävelen som trots att jag visade flera gånger att jag hade uppskattat om han kunde dämpa sig lite, ja då brast det bara, och efter en hel följd av snabba svordomar plus diverse ord om hans homosexuella utseende och kanske att jag möjligtvis hann få ur mig att om han inte drog åt helvete omedelbart skulle jag urinera framför hans jävla restauranghelvete, till sist va poängen hemma och han begav sig iväg.


Jag har all respekt för försäljare som inte takes No for an answer, alltså att man kanske inte bara accepterar ett nej hursomhelst, men man måste respektera folk som verkligen inte vill.


Annars då? Jo Shanghai är ju som väntat fullsmockat av turister från alla världens hörn, och alla möjligt lycksökare och kvinnliga motsvarigheter, men väldigt välorganiserat. Ja nu funkar det ju ibland sådär, eftersom folk inte ser något samband mellan att om man slänger allt skräp på golvet/marken, så blir det smutsigt. Spott, cigaretter, papper, plastpåsar, det finns inga betänkligheter när det gäller att smutsa ner, dessutom har kineserna ingen riktig lust att ha det rent, det är liksom ingenting viktigt, dom lägger inte märke till och har inge djupare värderingar angående råttor, skadedjur, smittsamma sjukdomar och ordning och reda. Dom luktar illa, ser illa ut, pratar högljutt, gärna med mat i munnen, endast för att avbrytas med en brakskit eller en rap.


Det man å andra sidan kan berömma dom för är ju att dom lyckas slå mynt i allt, precis allting kan man tjäna en krona på, det som är lite synd är ju förstås att om man inte kan tjäna en krona, så finns det ingen hejd på hur otrevlig man får lov att vara, 3 ggr de senaste dagarna har jag blivit mer eller mindre totalt förnedrad för att jag gick in i två cafeterior och en seven eleven butik som utan någon skylt, varning, text, eller på annat sätt möjligt vis att få reda på att det var stängt, men det var det tydligen, och med apvrål blev jag utvisad och mer eller mindre utslängd. Att jag aldrig nånsin i hela mitt liv tänker sätta min fot i en ”Family Mart” i Kina och några andra ställen, gör kanske inte att hela deras kedja går under, men jag gör mitt ställningstagande, så får ni andra göra vad ni vill.
Jag ber er ocksa noter att Starbucks kan tranga sig pa var som helst, nar som helst, hur som helst, det finns inget bygge som ar kulturellt nog for att halla kapitalismen borta, det finns forresten Starbucks inne i forbjudna staden i Peking ocksa.


Ja dom slarvade förresten bort min väska när jag landade i Shanghai, men det är ju bara olycksfall i arbetet, och den kom tillbaks efter två dagar. Så ingen större skada skedd. Eftersom taxin inte går att lite på här, har vi egen chaufför, det är en byfåne som konstant kör med helljuset på när han inte ska, och inte tycker det är dumt att tuta sådär 10ggr i snabb följd på nåt helt onödigt, mitt inne i ett bostadsområde 01.00 en tisdag morgon.


Jag tycker bara hela den här atmosfären av otrevlighet är jobbig, ingen visar hänsyn, ska man ut ur en hiss väntar ingen på att alla först ska gå ur, utan man bara tränger sig in med väskor och allt så fort som möjligt, sen är det upp till dom inne i hissen om dom lyckas hinna ut innan hissdörrarna stängs, likadant är det med tunnelbanan, där man i Taipei har stora skyltar och pilar för hur man ska stå och vänta, och där ska man gå in och där ska dom gå ut, och vänta på din tur, och visa hänsyn, prata inte för högt, osv osv. Jag behöver väl inte förklara hur det går till här, det kan ni redan räkna ut.


Nästa vecka bär det av till Indien, det ska bli intressant, ska försöka ta lite kort o så om jag hinner, kanske på nån skön trehjuling eller nån tandoori kyckling. Jag har inga direkt förväntningar, så vi får se hur det går, förhoppningsvis en bra kombination av jobb och även lite kulturellt utbyte. Nu är jag ju inte mycke för indiska filmer, dans o sång, men vi får väl se, jag kan lova, lyckas dom bara få upp mig på scen, lovar jag att det ska förevigas (om möjligt) och sedan ut på Internet så ni kan få er ett gott skratt.


Maten är fin i Shanghai, fast lite synd är det med alla föroreningarna som gör att vädret inte direkt är klarblå himmel och doftar timotej, det luktar mest diesel o gammal fis.


Ni som tror att jag tatuerat mig får nog vänta lite till på det, men den dagen kommer väl också, men det är en alkohol baserad body painting, gjord med airbrush. Det roliga är att killen som äger företaget (en kines) har bott i Danmark i tjyve år. Så det va skönt att få snacka lite danska, även om jag inte är helt flytande, förstår jag ju allt han säger, och man har ju snappat upp lite under alla sina år med dansk teve, även om det kanske inte är som kvarteret skatan, jag säger bara ”ah så håld då Käft Mads!” men roligt är det i alla fall, vi får se vad som händer, men vi kanske ska samarbeta med honom och sälja hans produkter i Taiwan, det hade varit roligt.

När jag träffade honom först så frågade jag på kinesiska om han snackade danska, och med tanke på mitt utseende vräkte han direkt ur sig ”AH EN DANSKER!!” ja jag lyckades lugna ner honom och vi skojade friskt på vårt egna språk medan alla runtomkring inte förstod vad det var för rotvälska vi kommunicerade med, men som en äkta dansk avslutade han ändå med att det va ju för jävla synd att jag kom från fel sida sundet, men att de va ju ok ändå.
Den där ”tatueringen” stannar i 7 dagar officiellt, och som vanligt i Sverige betyder väl det ca 6, medan här i Asien där allting är om-hörnet-garanti, och det vi hemma kallar ren lögn o lurendrejeri är ”markandsföringsstrategi” eller ”det kanske jag sa, men det vet ju alla att vi inte…” osv, där håller en sån tatuering i ett par dagar, kanske sådär 2-4 dagar beroende på hur mycke man svettas o sådär.


Hoppas ni har det fint dar hemma, vi avslutar med ett glatt leende, det ar klart jag ar glad nu nar ni hunnit anda ner pa sidan pa min blogg.


Puss