och här upphör man aldrig att förvånas. Man har kanske (om man inte varit i Kina) tron om ett ganska fattigt land, jordstampade golv, men med en jäkla fin sammanhållning, ja lite av broderskap och jämlikhet i kanske ett av världens fattigaste men med ett av världens snällaste och mest tåliga folk.
Ja den bilden är inte lite fel, utan HELT fel! Inte en siffra rätt, nu är visserligen inte Shanghai där jag för tillfället befinner mig bästa sättet att avgöra hur kineserna är, men jag har Taiwanesiska
vänner som varit runt i stora delar av Kina och om vi räknar bort den Nordöstra provinsen, kan man sammanfatta att det här landet med världens högsta andel skitstövlar.I allmänhet kan man väl säga att alla tänker bara på sig själv, ja och då menar jag inte som ni nu kanske tror ”jo dom sätter nog sig själva i första rummet” eller, ”jo men det kan man ju förstå att man tänker på sig själv först ibland”. Men som vanligt finns det ingen gräns på vansinnet här,
det är inget ovanligt att en 5 filig motorväg saktas ner av att 5 långtradarchaffisar försöker köra om varandra i sådär 30km/h och nästa i 31km/h, och nästa i 32km/h, det leder till att medelhastigheten ibland på dessa 100-vägar i stort sett kan bli noll, då visar sig också den andra fina kinesiska egenskapen – det minst sagt häftiga humöret. När det här händer är det inget ovanligt att sådär 30-40 bilar lägger sig på tutan, och dom ger sig tamejfan inte. När det då rör sig om såna här omkörningar som utan problem kan ta kanske en till två minuter, kan ni ju tänka er hur stämningen är på vägarna när folk beter sig såhär. 
Jag är inte den som vill gnälla, och tycker att folk som struntar i rödljus och lite sådär det kan man ju tåla, dessutom kör ju folk utan hjälm och bilbälte och sånt här i Asien, men det finns ändå nåt rimligt i det hela, även om det kanske inte är supersmart. Men i Kina är det nåt helt annorlunda, det finns liksom ingen vett och sans i huvet på dom. Dom tutar HELA tiden, och trots att det är rött ljus, och fotgängarna har grönt, så får man ju enligt lag i Kina svänga höger trots att det är rött, det leder ju till att folk som i frid och fröjd är på väg över gatan med grön gubbe, får hoppa undan när taxibilarna bara blåser på i full patte och bara tutar vansinnigt. Det som upprör mest är själviskheten, att man liksom inte tolererar det minsta att någon kommer i vägen för en, medan man själv utan problem kan stoppa alla trafik genom att försöka sig på en u-sväng mitt i rusningstrafik på en åttafilig väg.
Det som är positivt är att de prostituerade inte är jobba och aldrig ger sig med sina skamliga förslag, detta kompenseras tyvärr av att tiggarna är av aldrig skådat slag, dom ger sig inte, jag kan redan nu säga att det bara är en tidsfråga innan jag ger en utfattig och hungrig tiggare en smocka mitt i ansiktet, och jag är fullt medveten om att detta inte gör dennes situation bättre, men bara för att man har det lite risigt, kan man inte bete sig hur som helst, jag har aldrig i hela mitt liv varit med om något liknande, dom är så helt otroligt ohyfsade.
Som god tvåa på jobbighetslistan är inkastare/försäljare, att springa efter en 200m för att tjafsa om den där jävla Shanghai Noodle bla bla, när en inkastare inte gav sig och kunde hålla käften, och först sprang efter mig två kvarter, och sedan när jag fick ett viktigt samtal från Indien, och eftersom jag är i Kina och har såndär Roaming, och själv får betala för varje minut, och dessutom mottagningen från Mumbai till Shanghai var under all kritik, och så den där killen, den jävelen som trots att jag visade flera gånger att jag hade uppskattat om han kunde dämpa sig lite, ja då brast det bara, och efter en hel följd av snabba svordomar plus diverse ord om hans homosexuella utseende och kanske att jag möjligtvis hann få ur mig att om han inte drog åt helvete omedelbart skulle jag urinera framför hans jävla restauranghelvete, till sist va poängen hemma och han begav sig iväg.
Jag har all respekt för försäljare som inte takes No for an answer, alltså att man kanske inte bara accepterar ett nej hursomhelst, men man måste respektera folk som verkligen inte vill.
Annars då? Jo Shanghai är ju som väntat fullsmockat av turister från alla världens hörn, och alla möjligt lycksökare och kvinnliga motsvarigheter, men väldigt välorganiserat. Ja nu funkar det ju ibland sådär, eftersom folk inte ser något samband mellan att om man slänger allt skräp på golvet/marken, så blir det smutsigt. Spott, cigaretter, papper, plastpåsar, det finns inga betänkligheter när det gäller att smutsa ner, dessutom har kineserna ingen riktig lust att ha det rent, det är liksom ingenting viktigt, dom lägger inte märke till och har inge djupare värderingar angående råttor, skadedjur, smittsamma sjukdomar och ordning och reda. Dom luktar illa, ser illa ut, pratar högljutt, gärna med mat i munnen, endast för att avbrytas med en brakskit eller en rap.
Det man å andra sidan kan berömma dom för är ju att dom lyckas slå mynt i allt, precis allting kan man tjäna en krona på, det som är lite synd är ju förstås att om man inte kan tjäna en krona, så finns det ingen hejd på hur otrevlig man får lov att vara, 3 ggr de senaste dagarna har jag blivit mer eller mindre totalt förnedrad för att jag gick in i två cafeterior och en seven eleven butik som utan någon skylt, varning, text, eller på annat sätt möjligt vis att få reda på att det var stängt, men det var det tydligen, och med apvrål blev jag utvisad och mer eller mindre utslängd. Att jag aldrig nånsin i hela mitt liv tänker sätta min fot i en ”Family Mart” i Kina och några andra ställen, gör kanske inte att hela deras kedja går under, men jag gör mitt ställningstagande, så får ni andra göra vad ni vill.
Jag ber er ocksa noter att Starbucks kan tranga sig pa var som helst, nar som helst, hur som helst, det finns inget bygge som ar kulturellt nog for att halla kapitalismen borta, det finns forresten Starbucks inne i forbjudna staden i Peking ocksa.
Ja dom slarvade förresten bort min väska när jag landade i Shanghai, men det är ju bara olycksfall i arbetet, och den kom tillbaks efter två dagar. Så ingen större skada skedd. Eftersom taxin inte går att lite på här, har vi egen chaufför, det är en byfåne som konstant kör med helljuset på när han inte ska, och inte tycker det är dumt att tuta sådär 10ggr i snabb följd på nåt helt onödigt, mitt inne i ett bostadsområde 01.00 en tisdag morgon.
Jag tycker bara hela den här atmosfären av otrevlighet är jobbig, ingen visar hänsyn, ska man ut ur en hiss väntar ingen på att alla först ska gå ur, utan man bara tränger sig in med väskor och allt så fort som möjligt, sen är det upp till dom inne i hissen om dom lyckas hinna ut innan hissdörrarna stängs, likadant är det med tunnelbanan, där man i Taipei har stora skyltar och pilar för hur man ska stå och vänta, och där ska man gå in och där ska dom gå ut, och vänta på din tur, och visa hänsyn, prata inte för högt, osv osv. Jag behöver väl inte förklara hur det går till här, det kan ni redan räkna ut.
Nästa vecka bär det av till Indien, det ska bli intressant, ska försöka ta lite kort o så om jag hinner, kanske på nån skön trehjuling eller nån tandoori kyckling. Jag har inga direkt förväntningar, så vi får se hur det går, förhoppningsvis en bra kombination av jobb och även lite kulturellt utbyte. Nu är jag ju inte mycke för indiska filmer, dans o sång, men vi får väl se, jag kan lova, lyckas dom bara få upp mig på scen, lovar jag att det ska förevigas (om möjligt) och sedan ut på Internet så ni kan få er ett gott skratt.
Maten är fin i Shanghai, fast lite synd är det med alla föroreningarna som gör att vädret inte direkt är klarblå himmel och doftar timotej, det luktar mest diesel o gammal fis.
Ni som tror att jag tatuerat mig får nog vänta lite till på det, men den dagen kommer väl också, men det är en alkohol baserad body painting, gjord med airbrush. Det roliga är att killen som äger företaget (en kines) har bott i Danmark i tjyve år. Så det va skönt att få snacka lite danska, även om jag inte är helt flytande, förstår jag ju allt han säger, och man har ju snappat upp lite under alla sina år med dansk teve, även om det kanske inte är som kvarteret skatan, jag säger bara ”ah så håld då Käft Mads!” men roligt är det i alla fall, vi får se vad som händer, men vi kanske ska samarbeta med honom och sälja hans produkter i Taiwan, det hade varit roligt.
När jag träffade honom först så frågade jag på kinesiska om han snackade danska, och med tanke på mitt utseende vräkte han direkt ur sig ”AH EN DANSKER!!” ja jag lyckades lugna ner honom och vi skojade friskt på vårt egna språk medan alla runtomkring inte förstod vad det var för rotvälska vi kommunicerade med, men som en äkta dansk avslutade han ändå med att det va ju för jävla synd att jag kom från fel sida sundet, men att de va ju ok ändå.
Den där ”tatueringen” stannar i 7 dagar officiellt, och som vanligt i Sverige betyder väl det ca 6, medan här i Asien där allting är om-hörnet-garanti, och det vi hemma kallar ren lögn o lurendrejeri är ”markandsföringsstrategi” eller ”det kanske jag sa, men det vet ju alla att vi inte…” osv, där håller en sån tatuering i ett par dagar, kanske sådär 2-4 dagar beroende på hur mycke man svettas o sådär.
Hoppas ni har det fint dar hemma, vi avslutar med ett glatt leende, det ar klart jag ar glad nu nar ni hunnit anda ner pa sidan pa min blogg.
Puss
1 comment:
Får man fråga vad det är för jobb du har? Jag har nämligen själv drömmar om att få jobba i Kina. Så jag vore väldigt tacksam för ett svar.
Kan du kinesiska? :D
Post a Comment