Sverige, Koreaner, Lyndon Blairs brorsa..

Hej

Full rulle hela helgen och utställning/mässa har det varit, men jag ska inte klaga, det va riktigt roligt! Ja inte ska jag väl överdriva och säga att det är superskoj att gå upp kl 07.00 en lördag, men det är helt ok, det är ju inte så jätteofta det händer, och vi får lite extra ledigt när det är sånt här.

Först kan vi väl börja med Sverige, jag har hört att de flesta av er har ganska fint väder, det har vi också haft den sista tiden, oavsett om man gillar 35 grader eller inte så har i alla fall solen visat sig från sin bästa sida, det är faktiskt skönare med soligt och 35 grader, än när det är molnigt, duggregn, och fortfarande 35 grader, men känner sig som en ångkokt grönsak när det är sånt väder.

Jag läser som vanligt de flesta nyhetsrapporteringarna från diverse nätupplagor, och kom att läsa om hur man gifter sig i Sverige nuförtiden, det var tydligen nåt bröllopsspecial just eftersom 1e augusti är den dagen flest gifter sig.
http://www.svd.se/dynamiskt/idag/did_13386867.asp

Missförstå mig rätt (vad är det egentligen för uttryck?) jag vill inte på något sätt kritisera kvinnans frigörelse, och att det är jämställt i sverige, jag tycker det är fantastiskt bra med det mesta i sverige, och är verkligen stolt över att komma från sverige där vi på många sätt ligger långt före andra länder och är hyfsat liberala, har gay pride parader och tillåter abort, och ger pengar till afrika och liknande. Men om vi återgår till det där med bröllopet, för nu jag undrar efter att ha läst det där artikeln, är det verkligen "rätt" eller mer jämställt, eller liksom varför..? Kan vi inte bara ha det som förut, jag menar inte att slänga kärringarna i sjöar för att se om dom flyter, men att det inte var tillräckligt att han friade, utan nu måste hon också fria i jämställdhetens tecken, sen att hon är en sån jäkla mes och inte vågar, och att om allting varit upp till henne hade dom väl aldrig kommit till skott, men va bussigt mot honom att han nu tog mod till sig, men näe, de passade ju sig inte, utan här måste båda fria (ja så är det tydligen i ert sverige) och där fick han gå som ett fån i ett halvår och vänta på att hon skulle få tummarna loss.

Jag noterar även det mycket festliga i Jante-sverige, där alla vill vara annorlunda och speciella, men att man absolut inte får sticka ut, om jag tillåts citera kära Petra:
"Petra ville inte heller vara ”den där som ska vara så speciell jämt”.
– Det var jättesvårt att få ihop! Jag ville vara som alla andra, men samtidigt vara mig själv."

Jättebra sagt Petra, jag förstår precis!

Vi forstätter med:
"När väl klänningen var klar började Petra fundera över Martins kostym.
– Åh, det var också jobbigt. Men så fick jag en vision att han skulle ha en grå sammetskostym."

Bra Petra, i jämställdhetens namn bestämmer du såklart vad din kille ska ha för kläder.

Dessutom fortsätter hon med:
Jag tror det finns en myt om att bröllopet är den bästa dagen i hela livet, det ska vara fulländat och alla vännerna ska vara där.

Myt eller inte, Petra har tydligen inte varit med när Sverige tog brons i fotbolls VM 94, eller varit på en nattklubb i fillipinerna, men men..


För att då göra en jämförelse med ett land som ligger lite närmare där jag håller till, så ska vi nu ta och snacka lite om korea. Om det är någon skillnad mellan nord och syd vet jag inte, men jag har bara träffat folk från Sydkorea. Hur som helst, vi kan ju redan slå fast att Korea (som jag nu kallar det) är om inte världens bästa land, åtminstone det mest fantastiska universum har skådat. Det finns inget land som på något sätt kan mäta sig med det utomordentligt fantastiska Korea. Som vanligt finns det alltid undantag (som inte bekräftar någon regel) men i alla fall finns det såklart undantag, och precis alla tycker ju inte såhär bara för att dom är från korea, men den övervägande majoritet, typ ALLA! tycker såhär, men som sagt, undantag finns alltid, och precis som ovan gör jag inga avväganden om alla svenska tjejer tycker sådär om sitt bröllop och livet i allmänhet, men jag vet i alla fall hur koreanerna är, om än inte varenda liten stolle i hela landet, så i alla fall en helt överväldigande majoritet.
Till att börja med så är ju den koreanska maten helt utomordentligt fantastisk, det finns egentligen ingen anledning att variera sig mer än mellan de tre Kimchichi, Bulgoki och Bimbibap, ja det lät ju roligt tycker ni, men bim betyder väl ris, och bap kött, eller så är det tvärtom, men ni fattar principen. Bulgoki är en sorts bbq, och kimchichi är bara nån grönsak som e stark som fan. Helt obrukbar mat, alldeles för starkt, och tycker man inte det kan man ju i alla fall uttrycka en viss tvekan mot om det verkligen är tillräckligt att äta tre maträtter hela livet.
Men så är det i alla fall i korea, glöm inte, korea är så jäkla bra, och den koreanska maten minst lika bra, så va det sagt.
I de flesta asiatiska länderna kan man i såväl billiga som exklusiva affärer hitta utländska matvaror, men näe vettu, inte i korea, ja det finns ju alltid nåt, men en inlagd gurka från japan och en flaska vodka från ryssland i en hel ICA Maxi-butik är väl kanske inte riktigt vad man räknat med.

Hur e folket då? Jo som ni kan förstå så är ju folket från universums mest fantastiska land helt oslagbart fenomenala, i synnerhet grabbarna. Om det någon gång funnits en gud så har ju han (eller hon) överglänsts flera gånger om av den koreanska fulländningen. Om det är något som är guds gåva till kvinnan så är det just den koreanska mannen, och precis som i militären när kartan inte överenstämmer med verkligheten - så gäller kartan. Samma fall gäller med de koreanska männen, för det är ju märkligt, ja dom kan ju inte begripa att de fjuttiga taiwanesiska tjejerna inte kan dela deras uppfattning om hur fantastiska dom är, alla vet ju att koreanska män är nåt helt djävulusiskt fräcka och festliga, när sedan deras framgångar på alla möjliga plan uteblir gällande tjejerna så måste ju detta förklaras på något sätt. Den vanligaste är "taiwanese girls have so bad attitude", eller "taiwanese girls have so bad temper", alltså det första betyder att taiwanestjejer har dålig attityd, och den sistnämnda att de har väldigt dålig humör.
Nu får man tycka vad man vill om tjejerna i taiwan, dom är en jäkla mesar, och präktiga, och töntiga, och duktiga i skolan, osv osv. Men! Att dom har taskig attityd är ju helt fel, artiga, snälla, vänliga, är ju det mest karakteristiska för tjejerna här, att dom sen kanske är töntiga, klär sig fult, inte kan dansa, inte kan dricka, inte kan ha skoj, allting sånt, det är ju sin sak, men dom är ju helt fantastiskt vänliga och bussiga, inte alls dålig attityd. Dessutom finns det ju inget som stämmer in sämre på dom än att dom har dålig humör, dom blir så gott som aldrig arga! Verkligen alltså, dom kan bli lite ledsna, och lipar för minsta lilla, men dom blir aldrig arga, höjer aldrig rösten.

Men! Hur kan då koreanska män ha fått för sig det här, jo nu finns det lite olika traditioner och kulturella grejjer som skiljer de utomordentliga koreanska männen, att de koreanska männen är ena hejjare på att dricka sprit är ju allmänt känt, dom blir så in i helvetes jävla fulla när dom super till det, och så fort man fått i sig lite sprit då skriker dom nåt fruktansvärt, alla blir vi ju lite högljudda när vi slåss, hela tiden ska allting lösas med våld eller hot om våld. Lägg därtill att dom hatar västerlänningar så förstår ni ju hur skoj det kan vara att befinna sig i korea, det är t.ex ganska vanligt att om en västerlänning går och håller hand med en koreansk tjej, och ett par koreangrabbar ser det, så ska västerlänningen få på käften; trevligt (i universums mest fantastiska land).
Hur kan de då tycka tjejerna i taiwan är så otrevliga då, ja det är lite svårt att förklara, men den extremt maskulina kulturen i korea, kombinerat med det våldsamma och aggresiva, kombinerat med att koreanska tjejer oftast är väldigt tysta och mest bara står och tittar på när männen svär och domederar och visar vem det är som bestämmer, gör ju att.. ja det funkar kanske inte alltid så bra när de fantastiska folket är ute och ser sig om i världen.

Men därmed inte sagt att det är något fel på korea, bara att dom är lite annorlunda, och att det kan bli vissa kulturella krockar när de möter folk från andra länder.

Ah varför tar vi inte och kollar lite på vad amerikanerna vet om världen, för visst har du också bara en njure, och alla känner vi ju Lyndon Blairs brorsa.

hej

(om det förresten inte funkar, ni inte ser någon bild eller nåt sånt, klicka på den här länken
http://www.break.com/index/quiz_on_world_affairs.html